Vad är Fascia?
Fascia s.k. bindväv har traditionellt av vetenskapen mest betraktats som ett förpackningsmaterial, som innehåller senor och ligament.
De sista åren har dock definitionen och vad Fascia är förändrats och genom forskning har man nu börjat se dess mångfald och stora betydelse för kroppen.
Fasciavävnaden binder ihop, omsluter och separerar allting i kroppen. Den ger kroppens muskler, organ och alla dess olika delar möjlighet att kunna glida gentemot varandra och samtidigt ge dem integritet. Den är kroppens största sensoriska organ och fungerar som ett övergripande kommunikationssystem som ger information till hjärnan och kroppens celler. Muskler och fascia bildar tillsammans myofasciella slingor som sammanbinder kroppen från topp till tå, de skapar kontinuiteter/ kraftöverförande slingor vilket hjälper kroppen att hantera och fördela rörelser genom kroppen. Att förstå hur fascia beter sig gör det möjligt för oss att få tillgång till dess funktion i vardagliga aktiviteter och i all slags träning.
När vi förstår hur vi kan påverka och träna kroppens fasciellanätverk/system på bästa sätt kan vi främja en hälsosam, motståndskraftig, dynamiskt stabil, mobil och stark kropp. All rörelse är myofasciell d.v.s muskler och fascia arbetar alltid tillsammans, vi kan inte träna fasciavävnaden exklusivt men vi kan lägga fokus på dess olika kvaliteter med olika övningar precis som styrketräning fokuserar på styrka och muskeltillväxt och löpning på att förbättra konditionen.
När vi fokuserar på Fasciaträning vill vi stärka de rörelsekvaliteter som fasciavävnaden har och det är bland annat: Spänst/studs, elasticitet, kraftöverföring, expansion genom hela kroppen, glid och hydratisering näring till vävnaderna
Fascian liknar en apelsin på samma sätt som de vita fibrerna i apelsinen skapar organiserade sektioner för att hålla juicen på plats.
Muskelfascian kan liknas vid en apelsin
På samma sätt som de vita fibrerna i apelsinen skapar organiserade sektioner för att hålla juicen på plats, formar fascian påsar runt varenda en av våra 600+ muskler och 206 ben. Fascian formar på så sätt en tredimensionell kroppsstrumpa som håller allting separerat men ändå sammanhängande.
Välmående fascia är beroende av bra näring, vätska samt träning som stimulerar fasciavävnaden. Den har vid rätt förhållanden en enorm adaptions- och förändringspotential. Problem i rörelseapparaten eller fasciasystemet har ofta men inte alltid sitt ursprung någon annanstans än där själva smärtan sitter.
Smärtor/obalanser i kroppen kan bland annat bero på trauman, såväl fysiska som emotionella. Kirurgi, skador, inflammation, repetitiva rörelser, mycket stillasittande och dålig hållning orsakar alla att fascian blir mindre smidig, elastisk och begränsar rörligheten. Fascian torkar successivt ju äldre vi blir. Med rörelser och behandlingar som stimulerar fascian kan den bibehållas elastisk och fuktad högre upp i åldrarna.
Det tar ca 6-24 månader att förändra fasciavävnad och den är även beroende av ordentlig vila efter hård träning för att minska skaderisken. Det gäller alltså inte bara att dricka mycket vätska utan att även se till att vätskan kommer ut i vävnaderna, till exempel genom träning och manuella behandlingar som stimulerar fascian.
Fascian hjälper till att organisera och samordna alla våra rörelser samt håller oss flexibla och smidiga.
Den omsluter och genomtränger alla muskler och håller dem på plats vid rörelse.
Den finns mellan musklerna som en glatt, vit smörjande substans som ser till att de kan glida friktionsfritt mot och förbi varandra.
Den är sammanhängande och påverkas en del av fascian, så påverkas hela kroppen. Den integrerar musklerna i funktionella slingor/linjer som löper genom kroppen från topp till tå och genom dessa linjer sker kraftöverföring när vi rör oss.
Tensegritet
Tensegritet är ett begrepp och bra koncept för att ge oss en förståelse av våra kroppar och hur fascian håller ihop oss och ser till att vi inte blir hoptryckta av gravitationen. Våra kroppar är levande väsen och inte maskiner, som ju har sina mekaniska utbytbara delar och mekaniska hävstänger. Fascian är stabiliserad av de motriktade krafterna kompression och spänning.
Fascian är stabil i alla riktningar, elastisk och fördelar kraft över hela kroppen. Arkitekten och uppfinnaren Buckminster Fuller myntade begreppet tensegrity av orden ”tensional integrity” vilket på svenska blir spänning och integritet, för att kunna beskriva ett sätt att designa lätta integrerade strukturer som ger bra stabilitet med minsta möjliga material baserade på tensegritet istället för vanliga byggnadsstrukturer som är baserade på kompression.
I tensegritetstänket använder man sig av två olika material – de material (skelett/bendelar) som är starka i kompression när de trycks samman, och de material (fascior/muskler) som är starka när de sträcks ut. Genom att kombinera dessa material kan man få en tensegritetsstruktur där kompressionsdelarna i själva verket inte rör vid varandra. Stora delar av vår mänskliga kropp och dess funktion kan förstås bättre med hjälp av tensegritetstänket.
Cecilia Douglas arbetar med en biotensegrity-modell i en workshop.
Här ett foto av the Needle Tower som finns i Washington D.C,
byggt av skulptören Richard Snelson, inspirerad av Buckminster
Fullers tankar och idéer om Tensegritet.